Igår var det alla hjärtans dag. Vi brukar inte fira denna dag så mycket nu för tiden men jag passade iallafall på att köpa en bukett tulpaner till kära maken som nu pryder köksbordet med hopp om våren.
Själv tillbringade jag hela dagen på Högskolan i Falun på en föreläsning om stress och KBT. Det hade varit ett intressant ämne om inte föreläsaren varit så ointressant. Vi satt hela förmiddagen och funderade när han skulle "komma till det där intressanta" men det blev aldrig så... En ganska bortkastad dag eftersom jag inte lärde mig något nytt, fast skön ändå. Jag menar det är ju aldrig fel att få äta lunch ute och rå sig själv utan krav från barn och hemmasysslor en hel dag.
Då jag kom hem var det dags för maken att åka till jobbet. Vi möttes i princip i dörren. Det är så det ser ut ganska ofta för oss i och med att maken har skiftarbete.
Yngsta dottern bröt ihop i famnen på mig då jag kom hem. Hon brukar kunna hålla skenet uppe ända tills att jag kommer hem. Då kommer tårnarna och saknaden efter mamman. Pluttan. Äldsta dottern är mindre bekymrad om jag har varit borta en hel dag nu för tiden. Hon ger mig en kram sedan går hon och fortsätter att pyssla med sitt.
Ikväll är det dags för 50+ gympa med 21 tanter och en farbror. Gruppen är alltid taggag och de pratar och fnittrar som en grupp tonåringar. Superkul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar