Nästan varje kväll den senaste tiden kommer det upp frågor som berör ämnet döden från äldsta dottern. Det slutar som oftast med att hon gråter över att hon är rädd för att jag ska dö. Igår sa hon "Jag vill aldrig att du ska dö inte ens då jag blir pensionär".Vi har läst boken Adjö Herr Muffin tidigare vilket jag tycker är en fin bok som berör ämnet. Den handlar om ett gammalt marsvin som är trött och tänker tillbaka på sitt liv och som i bokens slut till sist dör.
Det som känns svårare nu då E blivit äldre är att hon nu är medveten om att man kan dö redan som barn/ung. Detta tycker jag är betydligt jobbigare att bemöta. Ibland önskar jag att man skulle kunna skydda sina barn mot livets grymheter. I stället kan man bara ibland konstatera livets verkligheter.
Jag kommer så väl ihåg perioden då jag själv var 6-7 år och fick min första stora erfarenhet om döden då min morfar som var i 65-års åldern blev sjuk och dog av cancer. Ingen vuxen kunde skydda mig emot denna händelse. Det var bara en bitter erfarenhet om att livet inte alltid är en dans på rosor.
I ett fint citat som jag såg idag på facebook stod det "Mörkret behövs för att ljuset ska synas" och kanske är det just så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar